måndag 26 december 2016

Såhär räknar du fram skatten i ISK för 2017


Måste först och främst säga att det varit mycket givande och kul att börja blogga, vilket jag inte hade kunnat se mig själv göra för ett år sen. Visst, det har varit tidskrävande men samtidigt mycket givande. Man utmanar sig själv att ta reda på lite mer, bry sig lite mer och förkovra sig mer än jag tror jag hade gjort om jag inte valt att börja skriva.

Mina placeringar har utvecklat sig väl under året och som jag skrev i min månadsrapport hoppas jag att jag lyckas hålla index på fortsatt avstånd och därmed (kaxigt nog) se mig själv som bättre än genomsnittet vad gäller aktieplaceringar. *hoppas hoppas*
Senaste tiden har aktieplaceringarna utvecklat sig något sidledes men man får försöka se det positivt. Om kurserna går ner kan jag köpa fler aktier i de bolag jag tror på för samma peng PLUS att beskattningsunderlaget för ISK blir lite mindre.

På tal om det kunde vi konstatera att statslåneräntan per 30 november (länk till Riksgälden) var lägre än förra året vilket förenklat innebär att placeringar inom ett Investeringssparkonto (ISK) alternativt kostnadsfri Kapitalförsäkring (KF) kommer bli än mer fördelaktigt under 2017.


Hur räknar man då fram skatten i ISK?


Börja med att räkna fram det totala värdet för ditt ISK (aktier och likvider) per kvartal.
Exempel:
Den 1/1-2017 har du ett värde på 20 000 kr i aktier och likvider på ditt ISK.

Kvartal 1
Du sparar 3000 kr och aktierna utvecklas väl. Värdet 1/4-2017 är 25 000 kr

Kvartal 2
Du fortsätter spara 3000 kr men aktierna går svagt ner. Värdet slutar på 25 000 kr

Kvartal 3
Du har under året lyckats kapa några kostnader och har ökat ditt sparande till 6000 kr och aktierna har hämtat sig. Värdet uppgår till 34 000 kr.

Kvartal 4
Det visade sig att du varit lite för ambitiös och sänker återigen sparandet till 3000 kr året ut. 

Dags att börja räkna!
Vi börjar med att summera samtliga ISK-värden: 20 000 + 25 000 + 25 000 + 34 000 = 104 000 kr 
Sen summeras alla insättningar 3000 + 3000 + 6000 + 3000 = 15 000 kr

Kapitalunderlag:
Nästa steg är att få fram ditt kapitalunderlag. Kapitalunderlaget är en fjärdedel av årets totala kontovärde och alla årets insättningar dvs 
(104 000 kr + 15 000 kr) / 4 = 29 750 kr.

Schablonintäkt
Genom att multiplicera kapitalunderlaget, 29 750 kr med 1,25% (statslåneräntan, per den sista november året innan + skattegolvet 0,75% dock minimum 1,25%) får du fram din schablonintäkt.

 0,27 % + 0,75 = 1,02... % nej just det, tack Magdalena Andersson 1,25%

Jag har redan raljerat över Magdalena Anderssons fantastiskt lyckade beslut (läs; ironi) detta inlägg så jag lämnar det denna gång!

Alltså 0,0125 * 29 750 kr = ca 372 kr

Schablonskatt
Schablonintäkten beskattas som inkomst av kapital, dvs med 30 %. 
372 kr *0,30= 111,60 kr

Sådärja, det var väl inte så jobbigt? Vill du använda dig av detta underlag för att kolla 2016 behöver du bara byta ut 1,25% som är den kommande procentsatsen till 1,40% som är den nuvarande.


Hoppas ni alla får ett underbart slut på 2016


1 kommentar:

  1. Mycket bra beskrivning om hur man räknar ut skatten :) Har varit lite orolig att den ska knäcka mig nu 2017 i och med att jag satt in så pass mycket. Blir en rejäl skattesmäll :)

    SvaraRadera